Hur ”uppfattas” sanningen
En kognitiv redogörelse för mekanismen bakom det talesätt som säger att en lögn som upprepas tillräckligt många gånger tillslut blir sanning.
Våra bedömningar av vad som är sant och vad som är falskt är lika mycket knutna till omedveten tolkning av metakognitiva upplevelser som till sådant vi är medvetna om.
Rent lingvistiskt är det ingen skillnad mellan lögner och sanningar. Skillnaden ligger istället i deras objektiva förenlighet med verkligheten. Lögner och sanningar är båda information som ska bearbetas och man kan mycket enkelt, genom upprepning och uppblandning, få lögner att framstå som mer sanningsenliga.
Du har nog hört talesättet att ”en lögn som upprepas tusen gånger blir sanning” någon gång. Detta talesätt vilar på väl etablerad kognitiv grund.
Hasher, Goldstein och Toppino observerade för första gången 1977 att upprepad exponering för ett obekant påstående kunde öka den upplevda sanningsgraden för informationen, oavsett om…
Visa originalinlägg 1 488 fler ord
CartagoCat 