Burns Nej betyder nej memorandum efter Bukarest mötet 2008. Läckt av Wikileaks.
William J. Burns är den nuvarande CIA chefen. Allt det som är citerat i detta dokument visste USA, NATO och EU redan 2008, långt innan kuppen 2014 och kunde alltså övervägt dessa kunskaper och förhindrat det krig vi nu ser. De var väl medvetna om de röda linjer som Moskva hade upplyst dem om, också den inbyggda faran av ett inbördeskrig i Ukraina. I de underliggande bedömningsgrunderna för USA:s agerande i NATO utvidgningen, ligger också Wolfowitzdoktrinen (WD). Ett dokument som tydligt pekar ut USA:s aspirationer på total hegemoni och den föraktfulla inställningen till internationella lagar och avtal. WD är också ett manifest över den exceptionalistiska hybris som genomsyrar hela det övre skiktet av makten i USA. Ett i grunden rasistisk fundament med en Übermensch mentalitet som inte skulle få Azov att skämmas, vilket också ger en förklaring till grunderna för användandet av olika fundamentalistiska rörelser som proxystyrkor i USA:s olika krig, bl.a i Syrien, och Ukraina.
To: Joint Chiefs of Staff | NATO – European Union Cooperative | National Security Council | Russia Moscow Political Collective | Secretary of Defense | Secretary of State
Klassificerat av: Ambassadör William J. Burns. Skälen 1.4 b och d.
1.(C) Sammanfattning. Efter en dämpad första reaktion på Ukrainas avsikt att söka en handlingsplan för NATO-medlemskap (MAP) vid Bukarest-toppmötet (ref A), har utrikesminister Lavrov och andra höga tjänstemän upprepat ett starkt motstånd, och betonade att Ryssland skulle se ytterligare expansion österut som ett potentiellt militärt hot. Natos utvidgning, särskilt med Ukraina, förblir ”en känslomässig och neuralgisk” fråga för Ryssland, men även strategiska politiska överväganden ligger till grund för ett starkt motstånd mot NATO-medlemskap för Ukraina och Georgien. I Ukraina inkluderar dessa farhågor att frågan potentiellt skulle kunna dela landet i två, vilket leder till våld eller till och med hävdar vissa till inbördeskrig, vilket skulle tvinga Ryssland till ett besluta om att ingripa. Dessutom fortsätter GOR och experter att hävda att ukrainska NATO-medlemskap skulle få stor inverkan på Rysslands försvarsindustri, Rysk-ukrainska familjeförbindelser och bilaterala relationer generellt sett. I Georgien fruktar GOR fortsatt instabilitet och ”provokativa handlingar” i separatistregionerna.
Slut på sammanfattning.
MFA: Natos utvidgning ”potentiellt militärt hot mot Ryssland”
2. (U) Under sin årliga översyn av Rysslands utrikespolitik 22-23 januari (ref B), betonade utrikesminister Lavrov att Ryssland var tvunget att se Natos fortsatta expansion österut, särskilt till Ukraina och Georgien, som ett potentiellt militärt hot. Medan Ryssland kanske tror på uttalanden från väst att Nato inte var riktat mot Ryssland, när man tittade på senaste militära aktiviteter i Nato-länder (etablering av USA:s framskjutna operativa platser etc. måste de utvärderas inte utifrån de uttalade avsikterna, utan utifrån [inneboende] potential.) Lavrov betonade att bibehållande av Rysslands ”inflytandesfär” i grannskapet var anakronistiskt och erkände att USA och Europa hade ”legitima intressen” i regionen. Men han hävdade att medan länder var fria att göra sina egna beslut om sin säkerhet och vilka politiskt-militära strukturer att gå med i, behövde de ha i åtanke påverkan på sina grannar.
3. (U) Lavrov betonade att Ryssland var övertygat om att utvidgningen inte var baserad på säkerhetsskäl, utan var ett arv från det kalla kriget. Han bestred argumentet att Nato var en lämplig mekanism för att bidra till att stärka de demokratiska regeringarna. Han sa att Ryssland förstod att Nato sökte efter ett nytt uppdrag, men att det fanns en växande tendens hos nya medlemmar att göra och säga vad de ville, helt enkelt därför att de var under Natos paraply (t.ex. försöken av några av de nya medlemsländerna att ”skriva om historien och glorifiera fascister”).
4. (U) Under en presskonferens den 22 januari som svar på en fråga om Ukrainas begäran om en MAP, sa MFA att ”en radikal ny expansion av Nato kan medföra en allvarlig militär politisk förändring, som oundvikligen kommer att påverka Rysslands säkerhetsintressen.” Talesmannen fortsatte med att betona att Ryssland var bilateralt bundet med Ukraina förpliktelser som anges i 1997 års vänskap, samarbete och partnerskaps fördrag, där båda parter åtagit sig att ”avstå från att delta i eller stödja några åtgärder kapabla att skada den andra sidans säkerhet.” Talesmannen noterade att Ukrainas ”den sannolika integration i Nato allvarligt skulle försvåra den mångsidiga rysk-ukrainska relationerna”, och att Ryssland skulle vara ”tvungna att ta till lämpliga åtgärder.” Talesmannen tillade att ”man har intrycket att det nuvarande ukrainska ledarskapet ser på närmandet till Nato till stor del som ett alternativ till god grannsämja med Ryska federationen.”
Ryska oppositionen, neuralgiskt och konkret
________________________________________________
5. (C) Ukrainas och Georgiens Nato-strävanden berör inte bara en rå nerv i Ryssland, de väcker en allvarlig oro över konsekvenserna för stabiliteten i regionen. Ryssland uppfattar inte bara inringning och ansträngningarna att undergräva Rysslands inflytande i regionen, men de fruktar också de oförutsägbara och okontrollerade konsekvenser, som allvarligt skulle påverka ryska säkerhetsintressen. Experterna säger till oss att Ryssland är särskilt oroade över de starka splittringarna i Ukraina över NATO-medlemskap, med mycket av det etniskt-ryska samhället mot medlemskap, skulle kunna leda till en stor splittring, som involverar våld eller i värsta fall inbördeskrig. Om så blir fallet, blir Ryssland tvunget att bestämma sig om det skall ingripa; ett beslut Ryssland inte vill behöva stå inför.
6. (C) Biträdande direktören för Carnegie Moscow Center Dmitriy Trenin, uttryckte oro över att Ukraina potentiellt på lång sikt var den mest destabiliserande faktorn i USA-ryska relationer, med tanke på nivån av känslor och neuralgi denna strävan efter medlemskap i Nato utlöst. Det brev med begäran om övervägande av MAP kom som en ”dålig överraskning” för de ryska tjänstemännen, vilka beräknat att Ukrainas Nato-strävanden var i säkerhet på baksidan. Med sitt offentliga brev ”vässades” frågan till. Då medlemskapet förblev splittrat i ukrainsk inrikespolitik, skapade det en öppning för rysk intervention. Trenin uttryckte oro över att element inom det ryska etablissemanget skulle uppmuntras att blanda sig i, vilket stimulerar U.S. till öppen uppmuntran av motsatta politiska krafter, och lämnar USA och Ryssland i en klassisk konfrontationsställning. Trenin bekände att ironin skulle vara att Ukrainas medlemskap skulle avväpna Nato, men varken den ryska allmänheten eller elitens åsikter var redo för det argumentet. Ukrainas gradvisa förändring mot väst är en sak, men dess förebyggande status som en de jure USA militär allierad en annan. Trenin varnade starkt mot att nu låta den interna ukrainska kampen om makten, där MAP bara är en hävstång i inrikespolitiken, ytterligare komplicera förbindelserna mellan USA och Ryssland.
7. (C) En annan fråga som driver ryskt motstånd mot ukrainska medlemskap är det betydande försvarsindustrin samarbete de två länderna emellan, inklusive ett antal anläggningar där ryska vapen tillverkas. Medan ansträngningar pågår och växter till i Ryssland för att stänga ner eller flytta de flesta av dessa, och för att flytta Svartahavsflottan från Sevastopol till Novorossjsk tidigare än 2017 deadlinen, har GOR gjort klart att Ukrainas medlemskap i Nato skulle kräva att Ryssland gör stora (kostsamma) förändringar av sitt försvarsindustriella samarbete.
8. (C) På samma sätt noterar GOR och experter att det också skulle ha en betydande inverkan på de rysk-ukrainska ekonomiska och arbetsrelationerna, inklusive effekten för tusentals Ukrainare som bor och arbetar i Ryssland och vice versa, p.g.a nödvändigheten av att införa ett nytt viseringssystem. Chefen för Institutet för Strategisk Bedömning Aleksandr Konovalov, hävdade att det skulle bli en kokande kittel av ilska och förbittring bland lokalbefolkningen.
9. (C) När det gäller Georgien sa de flesta experter att medan det inte var lika neuralgiskt för Ryssland som Ukraina, så ansåg GOR att situationen där var för instabil för att stå emot splittringen ett NATO-medlemskap kunde orsaka. Vice Direktören för Carnegie Moscow Center Aleksey Arbatov, hävdade att Georgiens Nato-strävanden helt enkelt var ett sätt för dem att lösa sina problem i Abchazien och Sydossetien, och varnade för att Ryssland skulle försättas i en svår situation i ett sådant fall.
Rysslands svar
________________
10. (C) GOR har gjort det klart att det skulle behöva ”seriöst granska” hela sin relation med Ukraina och Georgien i händelse av att Nato bjuder in dem att gå med. Detta kan komma att omfatta stora effekter på energi, ekonomi och politiskt-militärt engagemang, med möjliga återverkningar i hela regionen och in i Central- och Västeuropa. Ryssland skulle sannolikt också revidera sin egen relation med alliansen och sina aktiviteter i Nato-Ryssland-rådet, och överväga ytterligare åtgärder på arenan för vapenkontroll, inklusive möjligheten till fullständigt utträde från CFE och INF Fördragen och mer direkta hot mot de amerikanska missil försvarsplanerna.
11. (C) Chefen för NATO:s Informations Kontor i Moskva Isabelle Francois (skydda), sa att hon trodde att Ryssland hade accepterat att Ukraina och Georgien så småningom skulle gå med i Nato, och var engagerade i långsiktig planering för att omkonfigurera sina förbindelser med båda länderna och med alliansen. Men att Ryssland ännu inte var redo att ta itu med konsekvenserna av ytterligare Nato-utvidgning söderut. Hon tillade att medan Ryssland gillade samarbetet med Nato i Nato-Ryssland-rådet, skulle Ryssland känna det nödvändigt att insistera på att omarbeta förhållandet mellan NATO och Ryssland, om inte att helt dra sig ur NRC, i händelse av att Ukraina och Georgien går med i NATO.
Kommentar
______________
(C) Rysslands motstånd mot NATO-medlemskap för Ukraina och Georgien är både känslomässigt och baserat på upplevda och strategiska farhågor om inverkan på Rysslands intressen i regionen. Det är också politiskt populärt att måla ut U.S.A. och Nato som Rysslands motståndare och att använda Natos inviter till Ukraina och Georgien som ett sätt att generera stöd från ryska nationalister. Medan det ryska motståndet mot den första omgången av Natos utvidgning i mitten av 1990-talet var starkt, känner sig nu Ryssland kunna svara mer kraftfullt på vad de uppfattar som handlingar som strider mot deras nationella intressen.
BURNS
_________________________________________________
Efter Bukarest mötet 2008 kom mer …..
Lögner och förrädiskt beteende
Vid Seoul Nuclear Security Summit i Sydkorea i mars 2012, blev Obama bandad i en incident med en ”hemlig mikrofon”. Utan att inse att han bandades sa Obama till Rysslands dåvarande president Dmitrij Medvedev att han skulle ha större handlingsfrihet att förhandla med ryssarna om missilförsvaret efter valet i november.
”I alla dessa frågor, men särskilt missilförsvaret, detta, detta kan lösas, men det är viktigt för honom [den tillträdande president Putin] att ge mig utrymme”, sa Obama till Medvedev, uppenbarligen med hänvisning till den tillträdande ryske presidenten Vladimir Putin.
”Ja, jag förstår,” svarade Medvedev.
Obama inflikade med: ”Detta är mitt sista val. Efter mitt val har jag mer flexibilitet.”
Obama berättade alltså för Putin där, genom Medvedev i Seoul, att hans nästa regering skulle mildra sin ståndpunkt om USA:s missil installationer i östra Europa, nära och till och med vid Rysslands gränser. Missiler som är utformade för att förhindra Rysslands förmåga att hämnas mot ett amerikanskt första kärnvapenanfall, med hjälp av USA:s ABM eller anti-ballistisk missilsystem, vilka med lätthet också kan ändras till attack missiler.
Obama ljög inte bara för USA:s väljare; han visade sig också ljuga för Putin privat, genom att indikera för Medvedev att istället för att bli mer aggressiv (genom hans planerade ABM) mot Ryssland under en andra mandatperiod, så hade han blivit mindre aggressiv genom att förhandla med Putin om saken.
Samtidigt arbetade Victoria Nuland hårt för att möjliggöra Ukrainas NATO inträde, det fanns i stort sett inga gränser för hur långt hon tillät sig att gå.
Obamas förrädiska dubbelspel blev fulländat med kuppen mot Janukovytj 2014.
– Som du kan se här är kärnan i detta samma som George H. W. Bushs lögn till Mikhail Gorbatjov 1990.
____________________________________________________________________
(PS. Till och med en liten micro blog som den här har blivit shadow banned, så dela gärna Tack.)
[…] Den berömda forskaren i ryska studier Stephen Cohen varnade likaså 2014, under det årets konflikt i Ukraina vilken involverade Ryssland, att “om vi flyttar NATO-styrkor mot Rysslands gränser … kommer det uppenbarligen att militarisera situationen [och] Ryssland kommer inte att backa. Det här är existentiellt.” […]
GillaGilla
[…] som gavs till Gorbatjov 1989-90, har brutits. Missilsköldar har satts upp, vilket undergräver Rysslands förmåga att svara på en kärnvapenattack. Man har fört krig i Jugoslavien och behandlat Ryssland liksom […]
GillaGilla
[…] görs uttalanden om att frågan om Ukrainas hypotetiska NATO-medlemskap uteslutande berör Kiev och Alliansen, och att ingen bör blanda sig i denna process. Låt oss dock […]
GillaGilla
[…] krig eller kärnvapenkrig med Ryssland. George Kennan, Jack Matlock, Henry Kissinger, Robert Gates, William Burns, Stephen Cohen, Kenneth Waltz, John Mearsheimer, Stephen Walt och andra ledande tänkare, insåg […]
GillaGilla
[…] Reaktionen från Ryssland på Bukarestmötet kan du läsa om här […]
GillaGilla
[…] kom det avgörande dråpslaget mot allt förtroende för västerländsk diplomati, direkt efter Bukarest mötet 2008 inbjöd NATO Ukraina och Georgien att gå […]
GillaGilla
[…] kom det avgörande dråpslaget mot allt förtroende för västerländsk diplomati. Direkt efter Bukarestmötet 2008 inbjöd Nato Ukraina och Georgien att gå […]
GillaGilla
[…] När Rysslands utrikesminister Sergey Lavrov på torsdagen talade och då i synnerhet om det amerikanska svaret sa han att: “Principen att man inte ska stärka sin säkerhet på bekostnad av andras säkerhet undviks medvetet. Varken Istanbul eller Astana deklarationerna nämns av våra västerländska partners i diskussionerna om europeisk säkerhet som för närvarande äger rum … Vi kan inte acceptera detta.” […]
GillaGilla
[…] J. Burns är den nuvarande CIA chefen. Allt det som är citerat i detta dokument visste USA, NATO och EU redan 2008, långt innan kuppen 2014 och kunde alltså övervägt dessa […]
GillaGilla